vore Alice i underlandet. Man slutar aldrig att falla och längst ner är det massa med lustiga varelser som man inte förstår
Det har nu gått fyra månader sen jag började medicinera mot depression/panikångest-nästa vecka byter jag ut medicinen mot en ny då jag inte fått den effekten man ska ha fått efter så lång tid. Det innebär att min planering att gå tillbaka till jobbet fick en liten snedvridning, puttades lite längre bort.
Det vore trevligt att slippa trycket över halsen ngn gång, kunna gå en hel dag utan att ha ångestkänningar, vara utan allt det onda
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar