tisdag 1 november 2011

Oj vad tiden sprang iväg

men jag vet fortfarande inte om medicinen hjälper fullt ut. Väntar på att jag ska vakna en dag och må bra, förstår att jag inte kan må suveränt direkt men bra kan jag väl få må
När jag var liten fanns det dockor som var två olika, man vände på dem och då var det först rödluvan och vände man den igen blev det vargen.
Så känner jag mig... Som någon vänder på mig då och då, ganska ofta så att jag inte ska tro att jag får må bra.
Men mitt i allt så söker jag andra jobb, fick mig en rejäl tankeställare i mitt mående och bestämde mig för att lägga om kurs.
Stressigt, nervöst och spännande
Tur att jag har en underbar familj som stöttar mig i allt, jag hittar på
Tack J för att du finns bakom mig när jag snubblar, håller mig i handen när jag gråter och skriker på mig när det behövs:)

Inga kommentarer: